Öppen fiber i Sverige — så fungerar öppna nät

Öppen fiber innebär att den som äger det fysiska fibernätet hyr ut det till flera operatörer. Du som slutkund kan då välja fritt bland de operatörer som är anslutna till nätet i din fastighet. Det ger konkurrens, bättre priser och möjlighet att byta operatör utan att byta fiberanslutning.

Hur fungerar öppna fibernät?

Modellen bygger på tre nivåer:

1. Nätägaren — Äger och förvaltar den fysiska fibern i marken och till fastigheten. Det kan vara ett kommunalt stadsnät (som Stokab i Stockholm) eller en privat nätägare (som Open Infra eller IP-Only).
2. Operatören — Hyr kapacitet i nätägarens fiber och säljer bredbandstjänster till dig. Exempel: Bahnhof, Bredband2, Telia.
3. Du som kund — Väljer vilken operatör du vill ha och kan byta utan att ändra något fysiskt i anslutningen.

I praktiken innebär det att du loggar in i en portal hos nätägaren, ser vilka operatörer som finns tillgängliga, och tecknar abonnemang direkt. Bytet sker digitalt och tar normalt ett par dagar.

Fördelar med öppen fiber

• Valfrihet — Du kan välja bland flera operatörer, ofta fem till tio stycken eller fler i ett öppet stadsnät.
• Konkurrens — Flera operatörer som konkurrerar om samma kunder pressar priserna nedåt.
• Enkelt att byta — Du kan byta operatör utan att det påverkar din fiberanslutning. Inget teknikerbesök behövs.
• Ingen inlåsning — Du är inte bunden till den operatör som råkar äga fibern.

Skillnaden mot stängt nät

I ett stängt nät äger operatören både fibern och tjänsten. Det innebär att du bara kan välja den operatören. Vill du byta behöver du i värsta fall en helt ny fiberanslutning. Stängda nät är vanligare bland privata nätägare som bygger fibernät i specifika områden.

Exempel på skillnaden:

Öppna fibernät i Sverige — några exempel

Sverige har ett stort antal öppna fibernät, både kommunala och privata. Här är några av de största:

• Stokab — Stockholms stads öppna fibernät. Ett av de största i Europa.
• GothNet — Göteborgs kommunala stadsnät.
• Open Infra — Privat nätägare med öppna nät i många kommuner.
• IP-Only — Driver öppna nät i mindre och medelstora kommuner.
• Kommunala stadsnät — Många kommuner driver egna öppna nät, t.ex. stadsnät i Uppsala, Malmö, Örebro, Västerås och Linköping.

Hur vet jag om jag har öppen fiber?

Kontakta din fastighetsägare eller bostadsrättsförening och fråga vilken nätägare som levererar fiber till fastigheten. Du kan också testa att söka på din adress hos de stora nätägarna. Om du kan se flera operatörer att välja bland har du sannolikt ett öppet nät.

Öppen fiber och hastighet

Att ett nät är öppet påverkar inte hastigheten i sig. Oavsett nätmodell levererar fiber samma fysiska kapacitet. Skillnaden ligger i pris, kundservice och vilka hastigheter operatörerna väljer att erbjuda. I ett öppet nät har du fler alternativ att välja bland, vilket ökar chansen att hitta ett snabbt och prisvärt abonnemang.